hundlek

På en av våra promenader fick Lycka och jag sällskap med herr Mops. Även fast han, likt de flesta andra hanhundar för tillfället, blev lite små kär i Lycka, så lyssnade han ändå på henne när hon sa ifrån. Ibland glömde han visserligen bort sig och var tvungen att pussa lite på henne igen, men backade på en gång när hon påminde honom om att hon inte alls var intresserad av honom på det viset. Så det blev en riktig lekdag för Lycka, med en massa spring och bus i det fina vintervädret :-)

 

 

 

Må så gott!

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0